Trampa på!

Då har jag gjort det!!
Herre gud, jag som avskyr att träna när andra ser på har genomfört Flyktningerittet 3,5 mil.
Måste bara få säga att det gick så över förväntan bra!
Blev dock själv på turen då Asgeir fick punktering efter ca en mil.
Det blev lite jobbigt eftersom jag är så van att han är med.
Men han så åt mig att trampa på så då gjorde jag det!

Måste bara slå ett slag för cykling generellt.
Det är väldigt bra träning.
Har i alla fall varit för mig. Jag håller hög och jämn puls, använder stora muskelgrupper i kroppen och jag älskar friheten som den ger.
När man börjar bli i bättre form och orkar mera så är det som att det bara inte finns annat i världen.
Man cyklar och cyklar och mår bättre och bättre.

Asgeir följde mig hela vägen och stöttade.
Han var också på skolan och tog emot mig.
Men det är liksom inte bara Asgeir som stöttar. Alla ni som läser detta eller som stannar och ger mig en kram och önskar mig lycka till.
Alla sms eller inlägg som visar att folk bryr sig. Det är så över förväntan! Tack snälla!

                                                    Asgeir 5 Augusti 2012 Kvesjøen runt! 

Vad motiverar mig mest?
Att jag ska bli mitt bättre jag. Träningen i sig och känslan efter ett träningspass är all motivation jag behöver just nu.
Sen är det ju kul att gå ner i vikt också J.
Men att utmana sig själv är det viktigaste man gör när man tränar.
Tävla mot sig själv och sina egna tider.

Jag kom cyklande in där på skolan och det var otroligt roligt att stå och prata med andra som cyklat hur dom tyckte att det hade varit.
Då fick jag en liten annan tanke på det hela.
Det med att inte våga träna inför andra.
Jag har alltid tyckt att det varit jobbigt eftersom jag alltid trott att jag varit dåligast på allt.
Jag var så rädd hela morgonen att jag skulle bli sist och att alla skulle behöva vänta på mig, jag startade längst bak för att inte bli alltför besviken när folk kom och cyklade förbi.
Men plötsligt: JAG började ta igen folk, jag cyklar till och med förbi en del.
 JAG, som alltid har varit sist och i dåligaste formen cyklade förbi folk och höll ett bra tempo hela vägen.
Den största glädjen jag någonsin känt. Träningen har fungerat och gett resultat!
Kan man önska sig mer?
Det var inte heller jobbigt att träna med andra. Det var faktiskt väldigt trevligt.
Alla med samma mål. Komma fram och få lite mat J, att ha en fin tur!

Men inte nog med det.
5 Augusti cyklade vi runt. Kvesjøen runt.
Ca 5 mil!!
Härligt Härligt!!
Jag fick använda alla motivationstekniker jag någonsin lärt mig för man blir ganska trött efter några timmar. Men lyckoruset när man kommer hem och inser att man klarat av något man för några få månader sedan aldrig skulle kunna tänka sig klarat av är helt magiskt!!
MAGISKT var ordet!!

                                                             

Så kom igen, kliv upp ur soffan. Börja träna till nästa år så ses vi på Stortangen skola och tar en banan och skrattar åt hur väldigt roligt det var!